von Willebrands sjukdom (vWd)
är den vanligaste av de ärftliga rubbningarna i haemostasis (blödning) hos hundar. vWd är beskriven hos mer än 50 raser i USA. vWd är inte dödlig i betydelsen att hunden inte har någon chans att överleva om den har sjukdomen. En hund som lider av vWd kan dö när den får en blödning någonstans, till exempel om den får ett bitsår, vid första löpet eller vid en operation. En hund med vWd kan leva i flera år om den inte råkar ut för någon blödning. Man kan därför inte se utanpå hunden att den har vWd, för allt verkar ju normalt. Indirekt kan vWd vara en dödlig sjukdom, men inte direkt.
Genombrott har gjorts i genforskningen och fr.o.m. januari 1998 kan man med DNA-analys av blodprov hitta ev. anlag för vWd
Alla avelsdjur skall vara testade och fria från anlaget genom DNA-analys före parning enligt både VHNK och SKooi.


Patellaluxation (PL)
Patellaluxation innebär att knäskålen (patella) kan förflyttas från sin normala position antingen utåt (lateral luxation) eller inåt (medial luxation). Avvikelsen från det normala har en komplex bakgrund. Alternativa orsaker är: utplaning av knäskålens och/eller knäledens ledyta, utplaning av lårbenets rullkammar och/eller eftergift i knäledens ledband, ledkapsel och omkringliggande muskulatur.
De primära förändringarna kan även orsakas av felaktig vinkel mellan lårben och lårbenshals och/eller av onormal riktning på lårbensaxeln. Förändringarna i lårbenet kan i sin tur orsakas av felaktig mineral- eller hormonomsättning. Många hundar med patellaluxation är helt symptomfria, men felet kan ändå konstateras genom palpatorisk undersökning av knäleden. I gravare fall uppträder kronisk hälta och om knäskålen är permanent luxerad får hunden en typiskt knäande gång.

Patellaluxation kan graderas på en skala från 1 - 4 där 1 är den lindrigaste avvikelsen. För att kunna bedöma patellastatus och för att får skriva ut intyg krävs speciell ortopedisk utbildning.
Alla avelsdjur ska vara testade med känd status och giltigt intyg före parning för att valparna ska få registreras hos SKK.


Katarakt
Katarakt eller grå starr är en grumling av ögats lins. Ett antal kataraktformer har ett typiskt utseende och en karaktäristisk debutålder i vissa raser och är familjärt förekommande d v s de kan anses vara ärftliga, men arvsgången är inte helt fastställd. Vissa sådana katarakter påverkar synen obetydligt och kan bara påvisas vid undersökning med spaltlampa. Andra gravare former, leder till total linsgrumling och blindhet hos helt unga djur. Katarakten på Kooiker brukar endast förekomma på ett öga och ev. täcka halva ögat.
Alla avelsdjur ska vara ögonspeglade och fria från katarakt senast 24 månader före parning för att valparna ska få registreras hos SKK.


Epilepsi (EP)
Epileptiska anfall är kortvariga och plötsligt insättande, onormala urladdningar i hjärnan. Anfall kan orsakas av sjukdomar både i och utanför hjärnan. Med epilepsi menar man en symtom som kännetecknas av återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan yttra sig som kramper i hela eller bara vissa delar av kroppen och olika grad av förändrat medvetande samt som olika beteenderubbningar. Den vanligaste anfallsformen är så kallade generaliserande anfall med kramper i hela kroppen och medvetslöshet.